Mark Rothko på Tate modern

Det är målningar från ett ganska sent stadium som visas. Stora svarta monokromer till exempel, men där Rothkos typiska formella drag ändå kan anas som en vag antydning i/över/under den svarta ytan.

Min dotter som var med fastnade särskilt för en serie målningar med i princip två färgfält, ett grått och ett svart. Jag föreslog att jag skulle stjäla hennes favorit men vi kom på att det kanske vore lite svårt att genomföra. Och det kunde få ganska allvarliga konsekvenser.....

Jag hade väntat mig en mer heltäckande visning av verk från konstnärens hela /verksamhet, så jag blev först lite besviken över att de mest färgglödande verken saknades. Men de som satt samman utställningen har varit trogna en genomtänkt idé och det gör att utställningen fått ett drag av helgjutenhet som känns som ett särskilt värde.

Så besvikelsen gick snabbt över, och nu ser jag upplevelsen av utställningen som en bra erfarenhet.
Och i morgon, onsdag, vänter Francis Bacon på Tate Britain.

Tyvärr kan jag inte skicka några bilder just nu.
Men London som readymade-konstobjekt var även under denna tripp intressant och jag hoppas kunna visa lite av det när jag kommer tillbaks som Sverige.

Londontripp

Söndagen 9 november

Åker till London i morgon för att hälsa på min kära dotter och hennes pojkvän.

Jag ska dessutom se en stor utställning på Tate Modern med målningar av Mark Rothko och en motsvarande utställning på Tate British med verk av Francis Bacon.

Kommer tillbaks till Sverige på torsdagskvällen och sen får vi se vad det kan bli....

Jag kommer väl att fortsätta att gräva i Damien Hirst och så får vi se vad London som konstobjekt i sig har haft att erbjuda....

Konstverken ovan har ingen för mig känd anknytning till London, men de får vara med ändå.

En studie rött; visuell dialektik på containervägg (reviderad)

Här är några bilder jag tagit av olika partier av ytan på en väderbiten och skrotad gammal kylcontainer (tror jag, vet inte vad det skulle vara annars) på industriområdet Kasen i Uddevalla. Först i efterhand visade det sig att fotona kan bilda en serie med ett alldeles speciellt innehåll.

En linjär ordning söker sig fram ur ett diffust, ännu inte formbestämt, grundtillstånd. .

Den linjära invasionen i den ursprungligen amorfa röda rymden blir mer och mer massiv.

Men för varje tes finns en antites. Här introduceras plötsligt något helt nytt. Det är samma gamla väderbitna containervägg, men här finns varken stillhet eller fasta konturer, bara en dynamiskt roterande expansion som borde slita sönder allt vad linjära begränsningar heter. Men.......

....det finns en annan fortsättning....Här konfronteras de välordnade linjernas värld med den vilda otyglade rörelsens energiska urladdning. Tes och antites i förening, vad kan syntesen bli....

Jo, syntesen är klockren: De motsatta tendenserna förenas i en rörelse som innehåller både kontur och kaos, nämligen Dansen, en form av rörelse som förenar linjer och snurrande dynamik...
(och allt detta på ytan av en dumpad gammal container...) och den som vill kan...

....helt prosaiskt associera till en uppenbarelse av guden Shivas dans (ovan), som är det inre livet i all världens rörelse och förändring...

Läs även andra bloggares åsikter om Foto, fotografi, bild, bilder, konst, samtidskonst, readymades, kultur, estetik, uddevalla, filosofi

http://intressant.se/intressant

London som konstobjekt I-XV; (Reviderad revision)

I-XV
London sommaren 2008

Textila former i fönster mot bakgård.

Bakgård med streckuppbyggda rektangulära fält till vänster på bilden.

Vita ytor med bakgård i snävt fokus och stor krukväxt.


Stor minimalistisk readymade med visuell acceleration uppåt.

Sex ljusfält i rulltrappa.

Readymade-objekt i taket på tunnelbanevagn.

Rigid metallyta på hotelldörr.

Monumental gitterstruktur med grönska i förgrunden.

Komposition av metallrör på byggarbetsplats.

Monumentalskulptur I

Monumentalskulptur II

Som ovan, detalj.

Målerisk readymade på tegel.

Husfasad med blått.

Annat hus, men samma blåa i bakgrunden......

Läs även andra bloggares åsikter om Foto, fotografi, konst, samtidskonst, kultur, readymades, skulptur

Damien Hirst under luppen (4); Konkurrenter om titeln?

I mitt förra inlägg diskuterade jag lite kring Damen Hirsts verk (nedan) "The physical impossibility of death in the mind of someone living", bestående av en stor död tigerhaj i en glastank fylld med formaldehydlösning.

Nu har jag hittat ett annat verk med exakt samma titel. Det finns en målning (överst), utförd av Harry Pye (i samarbete med Rowland Smith) som också heter The physical impossibility of death in the mind of someone living....

På målningen ser vi två sorgsna människor, varav en synbarligen gråter. Dödskallen på mannens tröja för tankarna till ett motiv hos Damien Hirst, som gjort både tvådimensionella bilder och skulpturer i olika utföranden på detta tema. Ett exempel är "For the love och God, pray" (Silkscreen print with glazes on paper) nedan:

Vi kan konstatera att mannen till höger är "dödsmärkt"på utsidan, men inuti hans huvud, och därmed förmodligen även "in the mind of someone living", finns tanken på en människa. Vem denna människa är vet vi inte, och vi vet inte om hon är död eller levande.

Målningens innehåll har onekligen en plats i det här sammanhanget. Men hur vi ska tolka bilden i relation till titeln är oklart. Den utstrålar både sorg och tomhet, någon glädje eller framtidstro kan jag inte urskilja.

Den självklara kraft som måste karakterisera någon i vars medvetande döden är en "physical impossibility" verkar inte finnas här. Nej, här verkar döden vara en uppenbar möjlighet. Jag ser ingen tolkning som motsäger denna möjlighet. Snarare motsäger målningens utstrålning och tilltal den anspråksfulla titelns budskap.

Men det finns en annan målning som verkligen har rätt till titeln "The physical impossibility of death in the mind of someone living". Det är Piero della Francescas Uppståndelsen, daterad till 1463:

Den oemotståndliga och tveklöst auktoritativa makt med vilken den uppståndne Kristus reser sig ur graven syns mig som en mer kraftfull gestaltning av "The physical impossibility of death....etc" än Damien Hirsts döda haj.

Renässanskonst som nutida samtidskonst kanske.......

Tidigare inlägg om Damien Hirst:

http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/11/damien-hirst-under-luppen-3-hajen.html

http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/10/damien-hirst-under-luppen-1-mat-och.html

http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/11/damien-hirst-under-luppen-2-medicinsk.html

Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, kultur, estetik, damien hirst, readymades, konsthistoria,

http://intressant.se/intressant

Damien Hirst under luppen (3); Hajen...

Det här är ett av de verk av Damien Hirst som rönt mest uppmärksamhet över världen. Det består av en jättestor tigerhaj i en glastank med formaldehydlösning. Det är förstås svårt att göra sig en uppfattning om ett sådant här verk utan att ha sett det.

Samtidigt är det väl inte tänkt som ett estetiskt verk, utan som ett idégestaltande verk om liv och död. Och den aspekten går att diskutera även om vi bara haft skissen nedan att utgå ifrån:

En del kommentatorer har sagt att verkets titel är bättre än dess fysiska del. Och titeln är faktiskt rätt intressant:

The physical impossibility of death in the mind of someone living.

När det gäller den stora tigerhajen i glastanken har man sagt att det faktum att hajen är död inte gör att verket handlar om döden. För att gestalta något viktigt om liv och död måste en konstnär göra mer än att bara visa upp något dött. Eller lite tillspetsat: ett konstverk som handlar om döden behöver inte vara dött.

I själva verket är det väl så att inget kan handla om något utan att göra det i relation till något socialt och kulturellt rotat teckensystem.

Kan hajen och/eller dess delar ses som tecken för något som är av vikt i detta sammanhang?

För det första kan den döda hajen ses som ett bildtecken för en levande haj på grund av de likheter som ändå finns mellan levande och döda djur, likaväl som en målning (icke-levande) kan bli ett bildtecken för ett levande djur.

(Bilden ovan är en frontalstudie av den berömda hajens käftar).

Och om den döda hajen kan ses som ett tecken för en levande haj, så kan den också bli ett tecken den levande hajens egenskaper och i så fall, faktiskt, för den förkrossande styrka och enorma livsenergi och vitalitet som vi förknippar med skräckinjagande djur av det här slaget.

Sedan kan verket också, naturligtvis, eftersom hajen i tanken är död och ligger i ett livsfientligt kemikaliebad, också ses som ett hårt drabbande tecken för döden.

Nåväl, må så vara, kan man kanske säga, men so what? Ett dött djur kan beteckna både det levande djuret och dess egenskaper och den död som drabbat det, men innebär det något av konstnärligt intresse?

Eller om vi vill slippa frågan om vad som är konst: kommunicerar verket något av intresse för oss? Och med kommunikation menar jag inte bara att hajen kan upplevas som "häftig", förbluffande, annorlunda eller underhållande.

Ska vi ta det här på allvar som konceptkonst, som ett idégestaltande konstverk, så måste det även kommunicera någon form av tankeinnehåll som vi kan ta till oss. Och inte nog med det: det ska ge oss tankeinnehåll med någon ny vinkel, och/eller med en känslomässig kraft som går utöver det vardagligt invanda.

Här kan det vara på sin plats att återvända till titeln:

The physical impossibility of death in the mind of someone living.

Här finns en del rent konceptuella (begreppsmässiga) klurigheter och det är väl dessa som gör att titeln för en del kan framstå som intressantare än verket i övrigt.

Vi lever våra liv i vetskap om att vi ska dö, och det skulle vi kanske inte kunna göra om det inte på någon nivå i vårt själsliv funnes något vi kan kalla the mental impossibility of death in the mind of someone living.

På något sätt är det väl så: döden framstår normalt och för det mesta inte som en reell möjlighet för oss. Verktiteln fångar detta något paradoxala faktum.

Men i verktiteln talas det inte om mental impossibility utan om physical impossibility in the mind of someone living. Är döden verkligen en fysisk omöjlighet i våra psyken?
I vilket fall som helst så förstärker det egendomliga ordvalet innehållet i det sagda. Paradoxen kring liv och död får ytterligare skärpa.

Vidare verkar det också som om själva hajen i formaldehydtanken bär på en paradox som är en parallell till titelns: att den i sig är ett komplex av tecken både för största tänkbara livskraft och vitalitet och för den mest uppenbara död som tänkas kan.

Och då handlar helheten till slut om våra attityder till våra egna liv och vår egen död, speglade genom verktitelns paradoxalt kluvna språk och förstärkt av vår tolkning av den döda hajen som en bärare av en motsvarande paradoxalt kluven innebörd.

Det här är alltså det jag fått ut av mina reflexioner över Hirsts berömda konstverk. Jag har tänkt och tolkat, men det känns inte som om jag övertolkat i någon elakartad bemärkelse.

Man kan naturligvis även göra andra tolkningar. Men om verkets innehåll inte skulle kunna fångas av något som åtminstone liknar den här typen av resonemang, så vet jag inte vari dess konceptuella, tankemässiga, innehåll överhuvud taget skulle kunna bestå.

Och i så fall skulle verket reduceras till en något makaber underhållningsattraktion eller kanske till någon sorts estetiskt objekt: ett objet trouvé, en readymade, något vars visuella egenskaper vi uppskattar i sig själva, ungefär som ett vackert eller sublimt storslaget naturfenomen.

Men det var väl inte riktigt meningen.....

(Fotnot: den sista bilden ovan visar Damien Hirst själv med en död haj i bakgrunden.)

Tidigare inlägg om Damien Hirst är:

http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/10/damien-hirst-under-luppen-1-mat-och.html

http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/11/damien-hirst-under-luppen-2-medicinsk.html

Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, foto, fotografi, skulptur, readymades, kultur, damien hirst, estetik

http://intressant.se/intressant

Damien Hirst under luppen (2); Medicinsk vetenskap som religion

I ett tidigare inlägg har jag skrivit något om bilder av Damien Hirst som kopplar ihop tecken för föda och medicin och även antytt vad som händer vid en sådan sammankoppling.

Här fortsätter jag med ett nytt tema: bilder där Hirst kopplar ihop tecken för medicin och religion till komplexa tecken.



Korset ovan är av trä men inom dess ram bildar också rader av läkemedel, piller av olika slag ,(se exempel nedan) ett kors infällt i det av trä.
Här har vi ett exempel på ett komplext tecken, bildat genom att ett tecken för Gud, frälsning, uppståndelse, försoning, evigt liv och salighet (korset) förenats med en formellt identisk struktur uppbyggt av tecken (pillren) för den moderna läkarvetenskapen.

Och när tecknen (signifianter, uttryck) från så olika domäner förs samman till en helhet, så uppstår även interaktioner mellan tecknens innebörder (på signified-, uttrycksnivån). Till exempel kan egenskaper från en domän överföras till en annan.

Resultatet av innebördsinteraktionerna är inte helt entydigt. Vi kan tänka oss många olika scenarion.

1) Guds helande makt reduceras helt och hållet till pillrens botande makt (ateism?)

2)Guds ande verkar genom pillren, de ingår eventuellt i Guds plan för mänskligheten.

3) En tredje tolkning är att en del av de egenskaper som förknippats med Gud förs över på pillren och det medicinskt-naturvetenskapliga systemet som helhet.

Här har vi ett annat verk, en skulptur utförd i marmor. Dess poäng ligger inte i förening av olika fysiska delar till ett, utan i samspelet mellan skulptur och ord. Som synes har den formen av en tablett och på den har man karvat in Paracetamol, en av våra vanligaste smärtstillande substanser.

Dess titel är och dock The Eucharist, Nattvarden, vilket för tankarna i helt andra banor. Enligt kristen teologi är nattvardsfirandet ett sätt att komma nära Gud. Därmed ligger det också nära till hands att associera pillerskulpturen ovan med den oblat som äts vid denna rit och som betraktas som "kristi kropp".

Här har vi alltså fysiska/verbala tecken från två olika domäner som förenats till ett sammanhang och vi får även här motsvarande interaktioner på innebördsnivån.

I linje med korsexemplet ovan kan vi också här se helheten som ett uttryck för att läkarvetenskapen, och i förlängningen kanske vår tekniskt-naturvetenskapliga kultur i dess helhet, på viktiga områden tagit över religionens roll. Människans möte med den livgivande och helande guden har ersatts med ett möte med det medicinska systemets effektivitet.

Läkarvetenskapen ska lindra och helst eliminera allt lidande och om möjligt ska liv alltid räddas, och döden uppskjutas så länge som möjligt. Extrapolerar vi det medicinska systemets intentioner ut i det obegränsade, så ser vi att det ska erbjuda oss just det som religionen sett som sitt särskilda område.

Damien Hirst har många olika modeller för att utföra den här sammankopplingen av religion och vetenskap. Till exempel får var och en av Jesu lärjungar sig tilldelat ett särskilt piller.

I exemplet ovan är titeln på pillret Saint Peter, alltså aposteln Petrus, den klippa som skulle bära upp den kristna församlingen. Judas Iskariot, förrädaren, kopplas samman med ett annat piller:
Den kemiska substans, Tiazac, som Judas Iskatiot förknippas med, verkar inte vara av någon ondskefull karaktär: det är ett muskelavslappnande medel som bland annat används mot högt blodtryck, angina (bröstsmärtor) och vissa hjärtarytmier.

I en serie bilder blir Hirst mycket explicit när det gäller kopplingen mellan religion och medicin. Bildserien heter helt enkelt "The new religion" och ovan ser vi en version där ett otal preparat får representera den nya tron.

I serien förknippas Kristi lidandes historia och andra bibliska händelser med läkemedel och andra kemiska substanser. Här följer några exempel:

Finns den här religionen? Vad blir de sociala och kulturella följderna om det tekniskt-naturvetenskapliga systemet ges status av totalomfattande livsåskådning?

Och vad tror Damien Hirst själv egentligen på.....

Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, foto, fotografier, kultur, estetik, damien hirst, religion, semiotik

http://intressant.se/intressant