Jag skriver om konst i olika former och är intresserad av det mesta, det må sedan kallas traditionellt, samtidskonst, modernistiskt eller postmodernistiskt. Dessutom publicerar jag en hel del egna fotografier i olika genrer.

Om mig

Mitt foto
Jag är 60 år gammal och bor i Uddevalla där jag arbetat som journalist. Har också genom åren pysslat en hel del med filosofi, både inom och utom de akademiska sammanhangen. Är intresserad av mycket (för mycket säger en del) och har ett ganska passionerat förhållande till det jag är intaggad på.

lördag 5 april 2008

Tjejkraft på Konsthallen i Uddevalla

Prinsessor utan panik
Gittan Jönsson och Kristina Abelli Elander
Konsthallen, Bohuläns museum
5 april -25 maj

Ett centralt tema för den här utställningen är kvinnligt-manligt, den feminina underordningen och möjliga utvägar ur denna ordning. Ämnet är i sig allvarligt, men här finns en hel del humoristiska stråk sammantvinnade med allt det seriösa.

De små dockorna med karaktär av gåtfull utomjording fyller både golv och luftrum i konsthallen med sina virkade tömmar och grytlappar. De framstår som en sorts befrielsearmé, en vapenlös sådan, en vars makt bor i livets egen både oberäkneliga och okuvliga växtkraft. Kanske enterna, trädherdarna, i Sagan om ringen kunde vara en parallell.

En motbild är den fångna och av yttre krafter förtryckta prínssesan i Västerhallen. Det är som vore hon fast i någon sorts tortyrredskap som kanske till och med blivit en del av henne själv så till den grad att hon inte vet om att det finns. Hur många av oss är som hon?

Här finns över huvud taget ganska mycket allmän civilisationsångest, tycks det mig. Det är ett samhälle och en kultur på fallrepet som gestaltas. Och i detta samhälle är det fortfarande männen som har makten, inkomsterna och statusen.

Dammsugaren blir en sorts kvinnosymbol eller kanske mer exakt "könsmaktsordningssymbol" eftersom kvinnorna med sina dammsugare återkommer om och om igen som en kontrast till mannens värld där helt andra värden står i centrum.

Bilden ovan visar en detalj ur en "armé"av kvinnor med dammsugaren som könsattribut. "Vit mans slav" står det på en av skulpturerna. Männen dammsuger aldrig.

Den gåtfulla lilla utomjordingen dyker överallt upp som en motkraft till det destruktiva och förtryckande. Hon virkar och virkar och virkar, virkar fram en helt ny värld kan det tyckas.

Dammsugarkvinnorna kan ges flera innebörder. De kan vara samhällets stöttepelare, det utan vilket ett samhälle inte kan bestå. De kan bära tunga bördor av kringskurna möjligheter och representera sådant som marginaliserats, uteslutits och trängts bort, men som ändå besitter en förvandlande kraft som någon gång måste få komma till sin rätt.

Här finns en hel del överklivningar
inom och mellan olika kulturer och historiska skeenden. Vi möts av en sorts anti-hierarkisk strömning som jag för min del finner ganska befriande. Tid och rum tycks ha förlorat greppet om den här bildvärlden.

Därmed får vi en allmänmänsklig klangbotten för det som vi har alldeles framför våra egna näsor här och nu. Det handlar om ett djupflöde som går genom hela historien, men som här kommer upp till ytan för att synliggöras och förstås. Så långt det nu går....

Små dockor sprider sina virktåtar och mönster överkonsthallen, både på golvet och i luftrummet.

En uråldrig djurgud dold bakom en slöja av tyll kliver fram över tidlösa nejder?

Nja, tittar man noga så ser man att "guden" faktiskt är på väg genom landskapet med sin evigt kvinnliga dammsugare. Och bredvid sitter mannen och läser tidningen....

Två kvinnobilder? Två olika sätt att vara kvinna? Två motsatta (oförenliga) sätt
att vara kvinna? Eller....

Den moderna stadskulturens undergång skymtar......


Drottning Kristina abdikerade och avstod från sin offentliga makt som regent. Här konfronteras hon med kvinnan som hushållsvarelse med....ja förstås en dammsugare...


En erotiserad Lucia gör ett inbrott i mansvärlden....och det kunde varit både nu och för länge sedan.



Kvinnan som slav under ett socialt tortyrmaskineri. Hon är så kontrollerad av sina rollförväntningar och krav att det inte verkar finnas utrymme för något eget liv. Kanske borde hon börja virka? Virka skiten åt helvete!

Nedan följer några scener ut bildserien Dammsugerskans 42 uppdrag.

Hon finns där alltid, osedd och utan att räknas, bortom den kulturella själsdjupssymbolikens dunkel.


Men vad gör hon i Fantomenvärlden? Lika oumbärlig? Nödvändig? Lika marginaliserad och ändå på något sätt alltid i centrum.......

Ja, gott folk, vilken relation har dammasugarkvinnan till freesexscenen genom tv-rutan. Står hon lika utanför här också? Eller väntar hennes egen befrielse runt hörnet?


Försvarslöst offer eller outsinlig kraftkälla, som ingen i längden kan rå på? Hushållsslaven som sköldmö?

Något händer på makthierarkins topp.........







1 kommentar:

Kakan sa...

Rolig utställning!
David sa förut att han "uppskattade" bilden där kvinnan dammsuger medans mannen sitter där på sin stol... Hmm, va säger vi om det?

STORBILDSGALLERI

STORBILDSGALLERI
Här lägger jag ut bilder i lite större format .

Ex Machina Tora Windahl

Ex Machina Tora Windahl

Valand

Valand
Större kök. Skulptur av Beatrice Ehrström.