Jag skriver om konst i olika former och är intresserad av det mesta, det må sedan kallas traditionellt, samtidskonst, modernistiskt eller postmodernistiskt. Dessutom publicerar jag en hel del egna fotografier i olika genrer.

Om mig

Mitt foto
Jag är 60 år gammal och bor i Uddevalla där jag arbetat som journalist. Har också genom åren pysslat en hel del med filosofi, både inom och utom de akademiska sammanhangen. Är intresserad av mycket (för mycket säger en del) och har ett ganska passionerat förhållande till det jag är intaggad på.

måndag 29 december 2008

London som konstobjekt; en liten vrå.........

London
November 2008


En undanskymd liten plats i den stora världsstaden, i ett ....


......hörn med ett glödande höstljus .......

....färg och ljus och skuggor och närvaron av......

......det som skuggorna är skuggor av.....

....och världen som tränger in med sina främmande ytor.........

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Damien Hirst under luppen (8); Konst som religion?

De sk. prickmålningarna (spot paintings) har varit centrala i Damien Hirsts verksamhet inom måleriet. Dessa målningar består av kombinationer av små cirklar/prickar i olika färger, vilka genererar olika optiska effekter på betraktaren.
Genomgående är också att alla dessa målningar har namnet på något medicinskt preparat som titel. Den nedan har döpts till Tixylix, efter en hostmedicin som enligt reklamen verkar vara mycket lämplig för barn:



Typiskt är också att titeln och preparatet inte har någon synbarlig anknytning till bildens spot- eller prickstruktur. Om det i det här fallet inte är något barn som varit framme och kladdat till det lite i nedre högra hörnet. Men det vore i så fall ett undantag (som eventuellt bekräftar regeln).

För övrigt bildar väl konstverket och reklamomgivningen en ganska harmonisk helhet, eller hur?

De här målningarna finns i en stor mängd varianter. Ciclopirox olamine är titeln på den mera lågmälda och undanglidande prickstruktur som visas nedan. Preparatet används bland annat mot vissa svampinfektioner.

Den mer kraftfullt substantiella målningen nedan har titeln Biphenyl C:



För den som tycker det är kul med kemi visar jag har också grundstrukturformeln för biphenylmolekylen, bestående av två sammankopplade bensenringar, sexkantiga former med en kolatom i varje hörn. Denna grundstruktur kan sedan förändras på många olika sätt för att få molekyler med önskade egenskaper. (Vad "C" i Biphenyl C står för har jag inte riktigt kunnat lista ut).

Nedan ser vi två målningar med mera allmänt kända kemiska substansnamn som titlar: Opium respektive LSD:




Jag har i tidigare inlägg påpekat hur Damien Hirst systematiskt arbetar med interaktioner mellan titlar och bilder. Till exempel har han gett medicinska piller av olika form och färg titlar med referens till den kristna religionen. (Se http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/11/damien-hirst-under-luppen-2-medicinsk.html)

Pillret nedan har fått namnet Petrus (Saint Peter), den av Jesu lärjungar som skulle bli den kristna församlingens klippa (namnet Petrus betyder klippa), men som ändå svek Jesus tre gånger i nödens stund.

Piller får alltså bibliska titlar och prickstrukturer får medicinska titlar. I det första fallet kan man se poängen i att den medicinska vetenskapen tagit över religionens roll i vårt samhälle. Det är är inte kyrka och kristendom, utan mediciner och sjukhus, som är "klippan" (Petrus) i våra liv.

Det ligger nära till hands att söka efter någon liknande poäng med spotmålningarna och deras titlar. Men det två fallen är inte helt likvärdiga. Både medicin och religion förknippas med vidsträckta och meningsförtätade associationsfält.

Men spotmönstren har inga sådana innehållsdimensioner och i de flesta fall inte de kemiska titlarna heller. Betraktat som konceptuell, idégestaltande, konst verkar det här något tomt.

Men det finns en infallsvinkel till. Även om spotmönstren inte i sig själva har något meningsinnehåll, så kan de ändå betraktas som konstverk och därmed stå för begreppet konst (ungefärligen alltså "konst i allmänhet"). Och då får vi kanske visuellt-verbala påståenden om förhållandet mellan konst och medicin?

Så här har Damíen Hirst själv formulerat det:

"I like the way art works, the way it breighten people´s lifes up, but I was having difficulty convincing the people around me that it was worth believing in.
And then I noticed that they were believeing in medicine in exactly the same way that I wanted them to believe in art."

"People have a confidence in medicine........and they were going right-this is going to be my saviour, except they weren´t reading the side effects. There seems to be a lot of trickery going on.

I think art is a hell of a lot better for you than medicine, in the long run, you don´t get a long list of side effects-or may be you do?" (Se http://www.tate.org.uk/pharmacy/)

Konstnären verkar alltså tro att konsten skulle kunna ta över en del av medicinens och läkarvetenskapens roll i vårt samhälle. Kanske som bot mot psykosomatiska sjukdomar? Och han verkar också tro att konsten ska bli den moderna människans religion. Kanske kan den till och med bli någon sorts "husmanskost".

Vi kan se ett visst sammanhang mellan föda, medicin/vetenskap och religion i Hirsts konst. I serien Last supper, varav "omelettpillerförpackningen" ovan är en del, visar han på att medicinen har fått en roll i våra liv som motsvarar den dagliga födans.
I den mån konsten övertar det medicinska systemets betydelse, kan konsten även bli något av livsnödvändig husmanskost. (Se http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/10/damien-hirst-under-luppen-1-mat-och.html).

Så påvisar han i en lång rad verk (bestående av medicinbilder +bibliska verktitlar/substansnamn), till exempel Petruspillret ovan, att medicinen inte bara fått en roll som föda, utan också har blivit vårt dominerande trossystem, vår tids religion. (Se http://carl-gustaf.blogspot.com/2008/11/damien-hirst-under-luppen-2-medicinsk.html)

Spotmålningarnas status som konstverk, i kombination med vetenskapliga referenser i form av kemiskt-medicinska titlar/substansnamn, verkar nu kunna tolkas som att konsten åtminstone delvis ska ta över den medicinska vetenskapens roll, en vetenskap som redan tagit över religionens betydelse i vår kultur. Vetenskapen får så att säga lämna över stafettpinnen till konsten....

Därmed skulle konsten bli både religion och daglig föda. Och det är väl en intressant tanke?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

http://intressant.se/intressant



torsdag 25 december 2008

History acts (4); Att söka historiens hjärta....

History acts
Göteborgs konsthall

Samhället och historien kan förstås och förklaras på olika sociala nivåer och med olika grader av abstraktion från människornas konkreta verklighet.

Laura Horelli har i videoverket 20.10.08 utgått från en nyhetssändning i TV och förvandlat den så att man ser bilderna men istället för TV-talet får man höra vardagsprat mellan tre kvinnor i olika åldrar från Göteborg.

I en av varianterna verkar bildsekvenserna på TV handla om finanskrisen. Och i rutan ser vi bland andra politiker som Anders Borg och Jan Björklund. Vi hör inte vad de säger men vet ändå ungefär vilken typ av tänkande de utvecklar. Det bygger till stor del på ekonomisk teori.

Samtidigt kan vi höra en flicka berätta om sina vardagsrutiner, sina upplevelser och tankar. Hon berättar om vad hon gjort i skolan, vad hon fått till lunch och skojar lite om invandrare och svenskar.

Hon nämner Islam, berättar att hon hjälpt en kompis prata med en läkare. Hon talar även om sådant som kärlek, pojkvänner och giftermål. Hon säger också att hon själv vill bli läkare.


I den här flickans berättelse är det alltså den enskilda individens egen subjektivt upplevda livsvärld med dess relationer till andra individers motsvarande livsvärldar som står i centrum.

Det motsatta perspektivet representeras på den här utställningen av Moniac (maskinen ovan, detaljer nedan) en tidig form av dator. I den är det vattenflöden i olika kärl och slangar som representerar pengar och grundläggande ekonomiska faktorer som till exempel skatter, investeringar, import etc.

Konstnären Michael Stevenson har gjort en rekonstruktion av en sådan här vattendriven dator från 1949. Han har också bemödat sig om att försöka förstå hur den användes och vilken sorts tänkande den hör ihop med, bland annat med fokus på Guatemala, vars riksbank köpte en sådan här i början av 1950-talet.

I den typ av "mekanistiskt" samhällstänkande som Moniac representerar finns det inte så mycket plats för människors subjektiva livsvärldar.


Nationalekonomin arbetar med abstrakta och kvantifierbara begrepp som investering, sparande, import, export, handelsbalans, utbud-efterfrågan, inflation, skattetryck, budgetbalans med mera. Och sådant kan representeras genom mekaniskt reglerbara vattenflöden i en maskin.

Men det upplevda innehållet i våra omvärldstolkningar kan tunnas ut och bli som en skugga i marginalen om vi fastnar i ett Moniacperspektiv på samhället.

Ett begrepp som efterfrågan kan siffermässigt bestämmas, uttryckas som en kombination av ettor och nollor i en digital dator, eller som kvantiteter av vätskeflöden i olika slangar i en analog vattendator som Moniac.

Men bakom varje efterfrågenivå finns alltid enskilda individer som efterfrågar, som vill ha något. Och de vill ha det av på grund av olika skäl eller syften, ofta kanske på grund av ganska komplexa individuellt subjektiva och/eller allmänkulturella bakgrundsfaktorer.

Sådant är svårt att representera och förstå med tankemodeller där alla sammanhang reducerats till vattenflöden eller andra fysiska processer. Betydelser och meningssammanhang i det som sker kommer i skymundan.

När vi funderar över till exempel Laura Horellis och Michael Stevensons arbeten så snuddar vi vid olika synsätt när det gäller samhällsvetenskapernas forskningsmetoder. Slagordsmässigt har man ofta formulerat problemet som en fråga om "mjukdata" eller "hårddata".

Hur viktigt är det att djuploda den subjektiva livsvärldsaspekten för att förstå och förklara ett samhälle och dess historia? Hur mycket ska man betona kvantifierbara ekonomiska och tekniska begrepp med vars hjälp man kan formulera generella sociala lagbundenheter?

Om vi är lyhörda kan vi ana spänningen mellan de här synsätten i Laura Horellis 20.10.18. Ingen är bara det ena eller det andra, men Borg/Björklund står nog närmare Moniac än den unga flickan som berättar om sina tankar och upplevelser.

Med en liknelse kan vi kanske säga att det här handlar om ett sökande efter historiens hjärta, en strävan efter att komma åt de innersta drivkrafterna i den komplexa samhällsväv vi lever i.

Och jag undrar om inte hela History acts i grund och botten handlar om sådana här frågor.....

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

http://intressant.se/intressant

söndag 21 december 2008

Julutställning på Bohusgalleriet i Uddevalla 2008

Julutställning
Bohusgalleriet, Uddevalla.

Konstnärerna som är medlemmar i Bohusgalleriet har traditionsenligt samlat sig till en julutställning med egna verk och här följer ett antal intryck från utställningen.

Det finns en tråkig aspekt på det här urvalet, och den hänger samman med att jag inte tyckt mig kunna göra något så när fotografisk rättvisa åt glasade bilder. Det blev bara speglingar och reflexer, så jag fick utesluta dessa verk. Tyvärr, för många av dem är riktigt intressanta och alldeles särskilt Birgit Brockmans.

Men jag umgås med tanken på att gå och ta glaset under specialbehandling under någon tid på dagen med bättre ljusförhållanden eller hitta på något smart knep. Vi får se vad som händer....

Jan Jarlow:

Höstens bleka sjö.

Vårvinter.

Vårvinter, detaljfokus.

Barndomsgläntan.

Barndomsgläntan, detaljfokus.

Vårvindar.

Okänd kust.

Lisa Sigfridsson: 22.55 I-III (titlar)



Morten Aspegren:

Black sun 2.

Black sun 3.

Black sun 4.

Jirina Janzbach:


Sittande II

Ursula Cabelduc:

Beskyddande.

Iskvinna
.
Isman.

Linda Mörner Fröjd:


Shettisruta.

Rune Hurtig:

Ljuset.

Ljuset, detaljfokus.

Nattljus

Nattljus, infokuserad.

Nattljus, ytterligare infokusering.

Rrustem Bujupi

Utan titel.

Utan titel.

Marianne Sterner


Stilleben.

Lennart Johnsson:


Föremål för fri fantasi.

Föremål för fri fantasi.

Rory Botha

Skyddsängel

Skyddsängel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

STORBILDSGALLERI

STORBILDSGALLERI
Här lägger jag ut bilder i lite större format .

Ex Machina Tora Windahl

Ex Machina Tora Windahl

Valand

Valand
Större kök. Skulptur av Beatrice Ehrström.