Göteborgs konsthall
Samhället och historien kan förstås och förklaras på olika sociala nivåer och med olika grader av abstraktion från människornas konkreta verklighet.
Laura Horelli har i videoverket 20.10.08 utgått från en nyhetssändning i TV och förvandlat den så att man ser bilderna men istället för TV-talet får man höra vardagsprat mellan tre kvinnor i olika åldrar från Göteborg.
I en av varianterna verkar bildsekvenserna på TV handla om finanskrisen. Och i rutan ser vi bland andra politiker som Anders Borg och Jan Björklund. Vi hör inte vad de säger men vet ändå ungefär vilken typ av tänkande de utvecklar. Det bygger till stor del på ekonomisk teori.
Samtidigt kan vi höra en flicka berätta om sina vardagsrutiner, sina upplevelser och tankar. Hon berättar om vad hon gjort i skolan, vad hon fått till lunch och skojar lite om invandrare och svenskar.
Hon nämner Islam, berättar att hon hjälpt en kompis prata med en läkare. Hon talar även om sådant som kärlek, pojkvänner och giftermål. Hon säger också att hon själv vill bli läkare.
I den här flickans berättelse är det alltså den enskilda individens egen subjektivt upplevda livsvärld med dess relationer till andra individers motsvarande livsvärldar som står i centrum.
Det motsatta perspektivet representeras på den här utställningen av Moniac (maskinen ovan, detaljer nedan) en tidig form av dator. I den är det vattenflöden i olika kärl och slangar som representerar pengar och grundläggande ekonomiska faktorer som till exempel skatter, investeringar, import etc.Konstnären Michael Stevenson har gjort en rekonstruktion av en sådan här vattendriven dator från 1949. Han har också bemödat sig om att försöka förstå hur den användes och vilken sorts tänkande den hör ihop med, bland annat med fokus på Guatemala, vars riksbank köpte en sådan här i början av 1950-talet.
I den typ av "mekanistiskt" samhällstänkande som Moniac representerar finns det inte så mycket plats för människors subjektiva livsvärldar.
Nationalekonomin arbetar med abstrakta och kvantifierbara begrepp som investering, sparande, import, export, handelsbalans, utbud-efterfrågan, inflation, skattetryck, budgetbalans med mera. Och sådant kan representeras genom mekaniskt reglerbara vattenflöden i en maskin.
Men det upplevda innehållet i våra omvärldstolkningar kan tunnas ut och bli som en skugga i marginalen om vi fastnar i ett Moniacperspektiv på samhället.
Ett begrepp som efterfrågan kan siffermässigt bestämmas, uttryckas som en kombination av ettor och nollor i en digital dator, eller som kvantiteter av vätskeflöden i olika slangar i en analog vattendator som Moniac.
Men bakom varje efterfrågenivå finns alltid enskilda individer som efterfrågar, som vill ha något. Och de vill ha det av på grund av olika skäl eller syften, ofta kanske på grund av ganska komplexa individuellt subjektiva och/eller allmänkulturella bakgrundsfaktorer.Sådant är svårt att representera och förstå med tankemodeller där alla sammanhang reducerats till vattenflöden eller andra fysiska processer. Betydelser och meningssammanhang i det som sker kommer i skymundan.
När vi funderar över till exempel Laura Horellis och Michael Stevensons arbeten så snuddar vi vid olika synsätt när det gäller samhällsvetenskapernas forskningsmetoder. Slagordsmässigt har man ofta formulerat problemet som en fråga om "mjukdata" eller "hårddata".
Hur viktigt är det att djuploda den subjektiva livsvärldsaspekten för att förstå och förklara ett samhälle och dess historia? Hur mycket ska man betona kvantifierbara ekonomiska och tekniska begrepp med vars hjälp man kan formulera generella sociala lagbundenheter?
Om vi är lyhörda kan vi ana spänningen mellan de här synsätten i Laura Horellis 20.10.18. Ingen är bara det ena eller det andra, men Borg/Björklund står nog närmare Moniac än den unga flickan som berättar om sina tankar och upplevelser.
Med en liknelse kan vi kanske säga att det här handlar om ett sökande efter historiens hjärta, en strävan efter att komma åt de innersta drivkrafterna i den komplexa samhällsväv vi lever i.
Och jag undrar om inte hela History acts i grund och botten handlar om sådana här frågor.....
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, estetik, konstteori, historia, samhällsvetenskap, vetenskapteori, filosofi, readymades, kultur, skulptur, video
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar