Gränsland
Bohusgalleriet
Här ger jag mig in i Marianne Hultbergs bildvärld en gång till för att se vad det bär hän den här gången.
Den nonfigurativa Praestejorden har jag visat i ett tidigare inlägg och här kommer den igen med..
.....ytterligare inzoomningar för att lyfta fram intressanta detaljer som till exempel...
....den här stora mörkblå fläcken och de sirliga former som dansar kring den...
....och den här vaga uttunnade formen (ovan)har också sitt lyriska egenvärde i sin omedelbara omgivning.
I parken heter målningen ovan och den kan förstås ses som ett möte i en park mellan två till ytterlighet abstraherade mänskliga varelser.
Men det behövs å andra sidan inte mycket ytterligare detaljreduktioner för att få motivet att försvinna helt och hållet, och ge de rent måleriska kvaliteterna hela utrymmet... Men vi kan också ta ett steg i motsatt riktning och tolka det i förhållande till omgivningen något mörkare färgfältet till vänster om de två gestalterna (ovan) som ytterligare en mänsklig gestalt; kanske en gestalt som håller på att försvinna in i, eller träda fram ur, någon sorts gåtfull tomhet....
Liksom i mitt tidigare inlägg om den här utställningen hamnar jag här i referenser till utställningens namn, Gränsland; ett område som inte kan kategoriseras som vare sig det ena eller det andra, där inget kan namnges, där inget är fullt ut existerande, men ändå något mer än ingenting alls....
(Det jag nyss skrev hör väl också till något sorts gränsland; det går inte att förstå men har ändå någon sorts meningsinnehåll....)
Och den röda lilla färgbollen ovan bidrar, tillsammans med dukens övriga helhet, till att artikulera det psykologiska innehållet i de diffusa människogestalternas möte. Allt hänger ihop......
En länkt till mitt första inlägg om utställningen finns här:
http://carl-gustaf.blogspot.com/2009/02/gransland-marianne-hultberg-pa.html
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, bild, bilder, samtidskonst, estetik, måleri, Bohusgalleriet, Uddevalla
1 kommentar:
Vilka härliga målningar! Det här gillar jag! Högst på önskelistan i konstväg måste jag säga!
Skicka en kommentar