"Myndigheter som konstnärligt material" är ett kärnord som ger uttryck för just detta synsätt. "Social skulptur" är ett uttryck jag tror kommer från Joseph Beuys.
Jan Guillou deltog för ett bra tag sedan i en tv-debatt med Lars Vilks om hans rondellhundar.
Guillou nämnde i förbigående synsättet enligt vilket den här tv-debatten var en del av konstverket (det traditionella konstverket skulle väl i det här fallet vara de publicerade teckningarna av Mohammed). En "intressant teori", tyckte Guillou.
Men just frågan om vad som ska räknas till konstverket syns mig inte så viktig. Teorier om vilka psykosociala konsekvenser ett konstverk faktiskt får är förstås mycket intressanta och dessa kan också peka ut huvudpoängen med verket. Men frågan om konsekvenserna i fråga ska identifieras med konstverket är nog inte lika intressant.
Det är en terminologisk fråga av den sort som avgörs genom att man helt enkelt beslutar sig för hur ordet ska användas (till vilket begrepp det ska knytas). Någon sanningsfråga är det knappast.
När det gäller Nimis skulle jag nog vilja reservera ordet "konstverk" för träkonstruktionerna som sådana och kategorisera de psykosociala följdverkningarna (rättsliga och byråkratiska processer etc) på något annat sätt.
Jag skulle till och med kunna tänka mig att betrakta Nimis som en skulptur som i god modernistisk anda ger upphov till estetiska upplevelser av olika slag.
Att sådana upplevelser har en plats i detta sammanhang är väl ganska uppenbart.
Men därmed inte sagt att dessa upplevelser är viktigast ur ur samhällsskulpturens och socialingenjörsvetenskapens synpunkt. Estetiska upplevelser är kanske inte så nyttiga....
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, foto, konstteori, estetik, filosofi, modernism, postmodernism, kullaberg, Nimis
http://intressant.se/intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar