Verket ingår i en serie om femton målningar av Birgir S Birgirsson som fanns med på Painting space and society på Göteborgs konsthall 2007. Även på utställningen var de svagt framträdande ur allt det vita, nästan som visuella viskningar.
Blonde Miss World heter installationen och den har vissa poänger ur synpunkten på konst som tankeverktyg. Och med lite bakgrundsinformation kan vi se den här bildserien som en reflektion över och problematisering av bilden just som tankeverktyg. Typiskt för alla målningarna är att alla kvinnor framställs som blonda och blåögda. Men målningarna baseras på gamla fotografier av skönhetsdrottningar från olika delar av världen. Det framgår tydligt i utställningssammanhanget att alla inte rimligen kan ha varit blonda och blåögda. Ändå framställs de alltså som sådana.
När tankeverktyg används på det här sättet förvränger de världen istället för att tydliggöra den. Något vi stöter på tvingas in i förutbestämda kategorier där de inte alls hör hemma. I det här fallet görs det blonda och blåögda till en norm för hur allt ska vara och eventuella tendenser till avvikelser trängs undan.
Och det tråkiga är att vårt tänkande, vare sig med bilder eller ord, förmodligen ofta förvränger världen på ett liknande sätt.....
Till slut bifogar jag några målningar av Jens Fenge, som också fanns med på samma utställning. Här är det väl inte alls frågan om att tvinga in världen i förutbestämda kategorier, utan snarare att lösa upp gränsdragningarna och låta ting och egenskaper blanda sig i nya oförutsedda kombinationer:
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, bilder, måleri, estetik, konstteori, modernism, postmodernism, kultur, A Good Idea, Göteborgs konsthall
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar