Rotimi Fani-Kayode
Göteborgs konsthall
Utställning fram till 31 oktober.
Rotimi Fani-Kayode var en konstnär som brottades med flera identitetskonflikter.
Han var svart, homosexuell och därtill rotad i den traditionella kulturen i det Afrika som är hans ursprung.
Hans släkt har haft viktiga religiösa funktioner inom Yorubakulturen i Nigeria. Hans far var också en högt uppsatt politiker.
Mitt första intryck av hans fotografier kan illustreras med några av de anteckningar jag rafsade ner om dem:
"Sinnlighet, starka drifter kommer till uttryck", "extatiska känslor, primitiva? ursprungliga?", "ganska centrerat kring manskroppar i olika situationer", "rekvisita som för tanken till traditionella afrikanska kulturer".
Det verkar väl som om jag ger uttryck för några vanliga stereotyper i den koloniala europeiska tolkningen av Afrika och Afrikaner, av deras kultur och samhällsliv.....
Bilden ovan är laddad med återhållen kraft med en underström av odefinierbar mystik, men uttrycker även främlingskap, osäkerhet och ängslan. Den kan kanske vara en tolkning av den svarte mannens plats i ett rasistiskt samhälle. ...
.....och dessutom en tolkning av den homosexuelle mannens situation i Yorubakulturen, som inte tolererar homosexualitet...
Jag kan se mannen i den röda dräkten ovan som en representant för traditionell afrikansk andlighet och pojken/mannen till höger som en homosexuell dissident. Konflikten mellan de bägge motpolerna blir då nästan plågsam......
Men helt entydigt är det inte. Mannen till vänster har ett längtande utopiskt-visionärt drag, som kan stå både för förandligad homoerotisk attraktion och ett hopp om acceptans för den homosexuella läggningen.
Här finns kanske en dröm om att kunna förverkliga alla potentiella identiteter, att även som homosexuell bli accepterad och upptagen i ursprungskulturens gemenskap?
Bägge gestalterna på bilden kan då förstås som uttryck för underströmmar i konstnärens inre liv, med alla dess komplexa föreningar av identiteter och motidentiteter....
Kanske en övertolkning (modell höftskott) men jag kan inte låta bli: en svart homosexuell man (ovan) med brinnande ljus som fallossymbol, dessutom med traditionell afrikansk kroppsmålning, återigen drömmen om att förena två världar...
.....och när det gäller bilden ovan ligger det nära till hands att tänka på homoerotisk extatisk utlevelse, återigen med afrikanska kulturella attribut, till exempel i form av den vita masken med näbb, kroppsmålning mm.
Detta blir ännu ett sätt att undersöka och uttrycka relationerna mellan förbjuden sexualitet och den förbjudande gemenskapen, och kanske återigen en längtan efter att förena de två motpolerna, att bli accepterad i gemenskapen som man är....
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, bild, fotografi, estetik, konstteori, konsthistoria, modernism, postmodernism Rotimi Fani-Kayode, Disidentifikation, Göteborgs konsthall
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar