Lars Vilks föreläsning; en konstforskare synar samtiden

Lars Vilks har som bekant nyligen fått hålla den föreläsning i Uppsala som vid ett tidigare tillfälle avbröts av våldsamma attacker mot honom. Den som vill ta del av föreläsningen som helhet har en länk här:

http://www.unt.se/tv/#category=390&date=latest&clip=1068771&startTime=0m0s

Han talar inledningsvis om konsthistorien som en serie gränsöverskridanden, där det nya ofta betraktats som provokationer av samtiden.

Exemplen kan göras hur många som helst. Vilks nämner namn som Turner, Courbet, Monet och Cezanne och kommer sedan bland annat in på Marcel Duchamps pissoar (The fountain), som visar att allt kan bli konst.
Ett annat exempel är den amerikanske fotografen Robert Mapplethorpe, vars homoerotiska bilder lett till en hel del uppståndelse.

För Lars Vilks egen del är det bland annat det beryktade rondellhundsprojektet, (se bilden ovan) som uppfattats som provocerande.

Det intryck jag får av föreläsningen är att hans primära syfte inte är att såra de muslimer som tagit anstöt av hans Muhammedhundar. För mig blir han inte heller någon uttalad politisk aktivist.

Istället ser jag honom som i första hand som konstteoretiker, en forskare som genom olika interventioner undersöker dagens konstvärld mot bakgrund av andra epokers normer och konflikter. Han har ett distanserat, lite kyligt observerande och analyserande förhållningssätt till det han möter.
Men han är ingalunda oengagerad. Som forskare verkar han både distanserad och engagerad i förhållande till sitt studieobjekt. Och jag kan inte komma ifrån intrycket att han är mer intresserad av saken än sig själv.....

Lars Vilks tillämpar nu sin syn på konsthistorien på samtiden. Hans fråga angående dagens konstvärld blir: vad är det idag som inte får komma till uttryck?
Vilka gränser gäller för tillåtet/otillåtetgäller just nu? En mycket legitim fråga för en konstforskare att ta sig an.

Och det han kommit fram till är att man kan kritisera och häda det mesta, men absolut inte islam. Där går gränsen inom konstvärlden idag.

Att framställa Jesus Kristus som pedofil går för sig. Dock inte riktigt överallt.
I Ryssland och några andra europeiska länder, exempelvis Polen och Grekland, där man har blasfemiparagrafer i sin lagstiftning, kan man stöta på problem.

Innan jag tagit del av den föreläsningen hade jag läst i pressen om att Lars Vilks bland annat visat bilder av homosexuella män med Muhammedhuvuden. Onödigt? Dumt?

Verkligheten bakom detta är att han under föreläsningen visar ett videoverk gjort av den iranska konstnären Sooreh Hera.

Videoverket framstår som ett exempel på sådan samhällskritik som ofta förekommer inom samtidskonsten.

I det här fallet är udden (bland annat) riktad mot synen på homosexualitet inom Islam. Och verket uppfattas naturligtvis som blasfemisk och chockerande i Iran och andra liknande länder.

Det här verket skulle visats på en utställning i Haag. Men efter hot och protester backade arrangörerna och utställningen blev inte av.
Här visas med precision var gränsen går inom konstvärlden idag, anser Vilks. Det handlar om ett absolut förbud.

Det är nog mot den här bakgrunden vi ska se Vilks rondellhundsprojekt. Han har ju för övrigt själv fått avstå från utställningar efter hot och säkerhetsproblem. Hans rondellhund fick i stället publiceras i en svensk tidning.

Och i så fall blir det han gör en efter inhemska förhållanden anpassad illustration till en tendens som finns inom den internationella konstvärlden.
Kanske kan vi se det som en pedagogisk konstruktion som visar oss något om vår egen tid....

Och det är väl, så vitt jag kan förstå, helt i sin ordning att så göra....

Läs även andra bloggares åsikter om Konst, samtidskonst, estetik, konstteori, konsthistoria, konceptkonst, Lars Vilks, Muhammed, rondellhund, Islam, modernism, postmodernism