Från Catwalk till Soldier blue på Dalslands konstmuseum

Ten years after
2008 retro contemporary
Stig Nelson
Dalslands konstmuseum

Stig Nelsons målningar "slår hårt", de stiger fram och tar för sig av både rum och uppmärksamhet med ett distinkt och kraftfullt tilltal.
Sätten för deras framträdande är dock lite olika. Det handlar ibland om abstraktioner, ibland om ytor helt blottade på föreställande innehåll, och ibland kan ett föreställande innehåll framträda med stor intensitet och skärpa.

Blue velvet är en stor mörk/ljusskiftande blå monokrom yta på vilken man kan ana olika gestalter och former som oscillerar fram och tillbaks mellan uppenbarelse och utplåning utan att riktigt finna ro i något av lägena.

Vi ser också att Stig Nelson målat sitt eget namn på duken och det är något han gör på många målningar. Poängen med detta är något som undflyr mig...


Som en motpol framträder House X concrete, där ingenting är upplöst och undanglidande, utan reducerat till kombinationer av rätlinjiga väldefinierade geometriska former som rektanglar och kvadrater.


Konstnären leker lite med ord i anslutning till sina målningar. En av de mer lyckade ordlekarna är Catwalk ovan, där poängen består i tvetydigheten mellan den metaforiska benämningen "catwalk" på mannekängernas arenor och bildens mer bokstavliga catwalk; här ser vi ju faktiskt en bild av ett stort kattdjur "på gång".


Superstar, med orden "in the sky" skrivna med skrivstil i målningens nederkant (syns inte på fotot) är ett annat exempel på ord och bild i kombination. Den strama stiliseringen och kraften i kontrasten mellan figur och bakgrund har de också gemensamt.


Figuren Nike ovan är unik i sitt slag på den här utställningen. Om vi ska fiska i historiens hav, så var Nike var de antika grekernas segergudinna, ofta avbildad bevingad. Stig Nelsons version har vingar av plåt och en kropp av hönsnät kring vilken han byggt upp ett mångskiftande nyansrikt färgspel.


Vilken innebörd själva referensen till en segergudinna har för konstnären är det förstås svårt att veta. Jag ska fråga om jag träffar honom någon gång. Vad vi i alla fall vet, är att Nike genom historien inte bara setts som en gudinna för krigiska segrar, utan för andra svåra utmaningar och prestationer också.


En av konsthistoriens mest berömda versioner av Nike-temat är Nike från Samothrake, som nu finns på Louvren i Paris. Den statyn har inget ansikte kvar, men Stig Nelson låter gudinnan få ett ansikte av guld.....


Det här verket är målat på något som förefaller vara presenningsduk. Det finns hål och repstumpar som tyder på det. Ytan har en viss råhet, vilket också bidrar till uttrycket.

Vi kan fundera lite över de verbala tilläggen. Målningen har titeln Exit och det ordet finns också med i uppbyggnaden av själva bildstrukturen (här med ett jätte-X och den grekiska bokstaven epsilon).
Vad tillför detta helheten? Kanske uppstår någon sorts spänningsförhållande mellan tanken på en utgång/utväg och det stora krysset som snarare ger intryck av stopptecken?


Även Röd kimono är målad på råbarkad presenningsduk och i mitten har en komplikation i form av löst hängande textilremsor införts.


Stark förenkling och formell och koloristisk renodling parat med införande av små men pregnanta ingrepp som bryter mot huvudtendensen. Så kunde man kanske tänka sig en slagordsmässig beskrivning av Nelsons konstnärliga strategi......


Det sista verk jag sätter fokus på blir Blue soldier, som jag uppfattar som en helhet av flera komponenter. Ovanför den stora blå fågeln ser vi en kvadratstruktur av metalltenar.
Kanske kan den helt enkelt ses som ett tecken för himlen eller kanske för något som hindrar fågelns flykt och begränsar dess livsutrymme?
Jag erinrar mig Dylanraden: "And but for the sky there are no fences facin´" (Mr Tamourine man).


Under fågeln ligger en jackad nersmetad med färg. Någon bestämd uttolkning av det här komplexa verket (jag uppfattar det alltså som helhet av tre delar) tänker jag inte ge mig in på.....men....


.......jag kan inte låta bli att associera till den blodiga krigsfilmen Soldier blue, i vilken det amerikanska kavalleriet genomför en fruktansvärt hejdlös massaker på indianer; män, kvinnor, barn, gamla dödades utan några som helst hämningar........

http://intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Samtidskonst, konst, konstutställning, skulptur, måleri, foto, kultur, Dalslands konstmuseum